Så gör du för att hjälpa miljön!
Hur ska man göra om vill förändra sina vanor och blir mer miljövänlig? Hur ska man undvika dessa problem och vad ska man tänka på? Här är några lösningar som vi kommit fram till för dig som vill undvika hälso- och miljöfarliga produkter.
Det problemet som är mest övergripande handlar om människors okunskap om problemen. Det är klart att man inte vill sig själv eller någon annan för produkter som ökar risken för cancer eller är allergiframkallande. Detsamma gäller miljön, många hade troligen agerat annorlunda om de vetat konsekvenserna av deras handlande. De flesta människor vill bevara och ta vara på de vattenliv som vi har kvar. Vi anser att dessa problem borde tas upp mer i media till exempel på nyheterna och i tidningar. Det leder till att det blir en diskussion i vardagen mellan människor, både i hemmet och bekanta på bussen. Dessa diskussioner leder till ökat intresse och snabb spridning av informationen. Det är också viktigt att man tar upp problemen i tidig ålder, det borde vara en del av undervisningen redan i grundskolan. Det är lättare att starta nya vanor och ha ett miljövänligt tänk från början, än att förändra gamla när man blir äldre. Eftersom denna information inte ännu finns tillgänglig i media eller undervisningen är det också viktigt att ta eget ansvar och kolla upp fakta, söka runt på internet för att få reda på vad som är bra och dåligt.
Ett annat problem är plastförpackningar. Plastförpackningar används i extremt stor utstäckning inom alla typer av produkter. Du får plastpåsar när du handlar, de allra flesta matvaror är packade i plast och går du och köper thai mat får du nya plastburkar varje gång. Tillvekningen av plast ger upphov till mycket farliga utsläpp i miljön och dessutom är den svårt att bryta ner eftersom att det är ett onaturligt ämne för naturen. För att underlätta för naturen ska du återvinna dina plastförpackningar. Ett tips är att organisera upp en egen liten återvinningsstation hemma. Det gör du enkelt genom att köpa förvaringslådor på till exempel Biltema och märka dessa med ”plast”, ”kartong” och ”glas” till exempel. Om man gör det snyggt och prydligt kan det till och med bli lite roligt.
Något som är ännu bättre är inte köpa nya flaskor varje gång, många märken säljer refill-påsar som är bättre för miljön eftersom mängden plast är mindre än i en flaska. Dessutom är det lite snyggare att ha en porslinsbehållare till handtvålen än en vanlig, tråkig i plast.
En lösning på ett större plan skulle kunna vara ”tapp-kranar” i matbutikerna, som fungerar ungefär som en slush-maskin på pressbyrån. Första gången köper man en fylld förpackning med tvål/schampo/balsam för att följande gånger ta med sig den till affären och fylla på i kranarna. På så sätt minskar produktionen av plastförpackningar avsevärt eftersom varje hushåll har en egen uppsättning som man behåller under en lång period.
När det gäller de farliga ämnena som produkterna innehåller finns det alternativ som är bättre både för din hälsa och för miljön. När det gäller mjällschampo och zinkpyrition är det först viktigt att du inte använder det i onödan. Till exempel innehåller samtliga av Head and Shoulders schampon zinkpyrition och har man inte mjäll ska man använda något annat. Det är också vanligt att folk misstar torr hårbotten för mjäll eftersom det också genererar hudflagor och irriterad hårbotten. Kolla därför upp med din frisör om det är mjäll du har innan du köper mjällschampo, för om du har torr hårbotten finns det speciella schampon som är anpassade för det. Har du mjäll finns det bättre alternativ som är lika effektiva men snällare mot miljön. Till exempel svavel och salicyrsyra, dessa är inte bra för miljön med betydligt bättre än zinkpyrition.
Parabener är lätt att undvika i alla fall när det gäller schampo och balsam, läs bara på förpackningen! Det finns många som är parabenfria och flera märken använder det som marknadsföring att deras produkter är fria från parabener.
Däremot kan det vara svårare att undvika kathon. Det beror på att det finns ett 30-tal olika benämningar på kathon som är svåra att komma ihåg och känna igen, därför kan det vara svårt att göra något åt det på en individnivå. Men en lösning skulle kunna vara att ha mindre förpackningar så att det inte behövs något konserveringsmedel alls, nackdelen med det är såklart att plastförpackningarna blir fler och det påverkar miljön negativt.
Om alla människor väljer att köpa produkter utan dessa skadliga ämnen minskar också produktionen av dem och tillslut konkurreras de ut. Det är så en konsumentstyrd marknad fungerar. Men återigen, för dessa krävs kunskap. Vi måste börja där! Med kunskap kommer makt.
http://miljo.ifokus.se/articles/4d714f93b9cb462239062a4b-har-du-en-miljobov-i-haret
XoXo
Starck, Kung-Madde och Mallanbrallan
Tvätta mindre!
Vi vill inte bara vara fräscha själva genom att duscha utan vi är dessutom otroligt noga med att hålla våra kläder rena och väldoftande. Idag tvättar vi otroligt mycket, utan tvekan alldeles för mycket och i onödan! Och tvättmedel är inte helt skonsamt mot miljön det heller.
I tvättmedel används fosfor som komplexbildare. Komplexbildare binder upp vattnets positiva joner vilket gör att vattnet blir mjukare, mjukt vatten vill man ha för att tvättmedel fungerar bäst då och behövs inte i lika stora doser. Det används också för att binda smuts och hindra det från att fastna på kläderna igen när det har lösts upp. Fosfor har länge varit den mest använda komplexbildaren i tvättmedel.
Övergödning är ett allvarligt och välkänt problem världen över, och drabbar speciellt känsliga områden som östersjön där vattenutbytet är lågt. Övergödning beror på ett överflöd av näringsämnen som hamnar i haven. De viktigaste näringsämnena är kväve och fosfor och halterna av dessa ämnen har sedan 40-talet flerdubblats. Ungefär 50 % av utsläppen av fosfor och kväve kommer från jordbruket där det finns i gödningsmedlet, det spolas ut i haven via grundvattnet. 15 % kommer från tvätt- och sköljmedel. Tänker man efter är det en väldigt stor mängd, det används ungefär en tredjedels så mycket fosfater när vi tvättar som det som används i jordbruket. Det låter ganska sjukt, för mig i alla fall!
Problemet med fosfor är att det i stor utsträckning, tillsammans med kväve är den bidragande orsaken till den utbredda övergödningen som vi så tydligt märker av i östersjön. Fosfor finns naturligt i miljön och är livsviktigt för all levande materia och för alger är det tillsammans med kväve de allra viktigaste. När forforhalten ökar, ökar också mängden växtplankton. Det är det som orsakar de stora algblomningarna som vi har märkt av så tydligt de senaste åren och som hela tiden ökar. När de stora mängderna växtplankton dör faller de ner till botten där de bryts ner av nedbrytare. Dessa nedbrytare cellandas och förbrukar därmed syre, och när det är så mycket växtplankton som ska brytas ned resulterar det i att allt syre förbrukas på botten, det är då vi får de så kallade syre-fria bottnarna.
Områden som inte är kopplade till kommunalt avlopp utan som har egen brunn har varit ett stort problem. Detta beror på att vattnet då inte renas i ett reningsverk som klarar av att ta hand om mycket av fosfaterna utan de släpps ut direkt till naturen. Exempel på områden är de som har växt fort, förorter nära vattnet som växer i en snabb takt så att infrastrukturen inte hinner med. Ett tydligt och nära exempel är Värmdö som tidigare bestått till största del av sommar- och säsongsboenden och plötsligt har det växt och sommarstugor har gjorts om till permanentboenden. Självklart ökar då användningen av tvättmedel markant och utan reningsverk ökar också utsläppen till naturen.
Men det är inte helt hopplöst. I mars 2008 förbjöds fosfor i tvättmedel i Sverige och 3 år senare, 2011 förbjöds även fosfater i diskmedel. Det är inte längre tillåtet att sälja fosfatinnehållande tvätt- eller diskmedel i Sverige. Men det säljs fortfarande i andra länder i EU så som Polen. Trots att det inte längre säljs fosforhaltigt tvättmedel i Sverige är det ändå bra att försöka tänka på att inte tvätta så mycket och använda miljömärkta tvättmedel. Två märken man kan leta efter är ”bra miljöval” och ”svanen”.
Bra miljöval är en miljömärkning som Naturskyddsföreningen har tagit fram. Bra miljöval har krav som utgår från ett helhetsperspektiv men riktar främst in sig på vad som släpps ut i våra vatten. Det innebär att alla kemikalier i produkter märkta med ”Bra miljöval” snabbt måste brytas ned till ofarliga ämnen i naturen. Det finns också krav som säger att produkterna inte får innehålla cancerframkallande ämnen eller andra mycket hälsofarliga ämnen. Bra miljöval ställer också krav på vilka råvaror som används, förnybara råvaror favoriseras framför icke-förnybara.
Svanen är en märkning som gäller för hela Norden. Svanen bedömer en produkts hela livscykel, från råvara till avfall. Krav ställs på energi- och resursförbrukning, utsläpp till luft, vatten och mark från fabriken samt även innehållet av miljöfarliga ämnen i produkten. Dessutom kan Svanen ställa krav på kvalitet och funktion samt återvinning.
För att minska tvättandet kan man tänka på att det inte tvätta kläder efter att bara ha använt dem en gång, det kan räcka med att vädra någon timme. Tänk också på att sortera tvätten, inte bara efter färg utan också efter smutsighet. Kläder som bara har används några gånger och inte är direkt smutsiga behöver man inte tvätta i höga temperaturer eller särskilt länge. På så sätt sparar man både vatten och energi. Tvätta alltid fulla maskiner! Det är totalt slöseri med resurser att tvätta halvfulla maskiner. Tänk också på att dosera tvättmedlet rätt.
// Linnéa
http://www.sweden.gov.se/sb/d/2486/a/99335
Mördarämnet - Zinkpyrition
Zinkpyrition är den aktiva substans i mjällschampo och verkar genom att döda de svampar som producerar mjället. Det finns även i bottenfärg till båtar med funktion att hålla alger, musslor och havstulpaner borta. På grund av att det är så giftigt så finns det regler för hur mycket som får användas i bottenfärgerna och dessutom har bottenfärg med zinkpyrition i förbjudits för privat bruk. Men som aktiv substans i hygienprodukter är det tillåtet, låter inte det väldigt konstigt? Dessutom finns det undersökningar som visar att det används 5 gånger så mycket zinkpyrition i mjällschampo som i bottenfärger till båtar. Zinkpyritionet är väldigt farligt för vattenlevande organismer, både på lång och kort sikt. Men varför är det så då? Vad är det som gör zinkpyrition så giftigt?
Dels är zinkpyrition väldigt kemiskt instabilt och reagerar lätt med andra ämnen. När djuren får i sig ämnet börjar det reagera med massa andra ämnen i kroppen och förändrar både strukturer och processer. Det kan inte kroppen hantera och därför överlever inte djuret utan dör inom bara några dagar.
Havslevande varelser som utsätts för mindre halter av zinkpyrition påverkas också allvarligt, zinkpyritionet orsakar nämligen terratogena effekter hos djuren vilket innebär missbildningar i ett tidigt utvecklingsstadium. Vid en undersökning av en japansk fiskart där man utsatte den för halter av zinkpyrition visade sig allvarliga ryggradsdeformiteter hon ynglen vilket senare gjorde att de inte kunde överleva. Zinkpyrition orsakar alltså allvarliga problem vid fortplantning hos vattenlevande organismer och kan därmed orsaka lokal utrotning.
Zinkpyritionets uppgift både i bottenfärg till båtar och i mjällschampo är att ta död på mikroorganismer och från det kan slutsatsen dras att det även dödar mikroorganismer när det släppts ut i haven. Exempel på mikroorganismer är alger, bakterier och svampar. Även plankton är en typ av mikroorganism. I ett område där zinkpyrition släpps ut dör många mikroorganismer vilket påverkar hela näringskedjan eftersom andra djur är beroende av dem för föda. I haven är växtplankton dessutom en otroligt viktig del i syresättningen av vattnet eftersom alla djur förbrukar syre genom cellandningen och växtplankton förbrukar koldioxiden och tillsätter syre till vattnet genom fotosyntesen. När dessa dör bidrar det till problemet med döda bottnar som i huvudsak beror på övergödning men istället för att orsaka det på grund av överflöd av växtplankton bidrar zinkpyritionet genom att döda växtplanktonen. Övergödning kommer jag in närmare på i nästa inlägg! Det är helt enkelt otroligt viktigt att undvika schampo med zinkpyrition i och vara väldigt noga med att inte använda mjällschampo i onödan.
// Linnéa
http://www.srcosmos.gr/srcosmos/showpub.aspx?aa=5222
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16023744
http://www.sund.nu/docs/printArtikel.asp?art=1422&tem=0&und=0
Dolda transporter
I en djungel av märkningar som påstår sig vara miljövänliga och ekologiska osv. är det inte alltid så enkelt att veta vad man ska leta efter eller vad märkena står för. Mängden olika märken som finns idag gör det hela inte enklare och det som är tänkt att hjälpa konsumenterna att veta vad de ska leta efter leder snarare till förvirring. Vi kan dem mest kända så som svanen, bra miljöval och KRAV-märket. Vi vet att det två först nämnda är stämplade på produkter som anses vara miljövänliga och vi vet att KRAV-märket finns på ekologiska varor, men mycket mer än så är inte allmängiltigt.
Jag läste runt lite för att ta reda på vad man ska leta efter om man vill undvika produkter som transporterats runt halva jordklotet innan det hamnat i ens egna händer och fann bland annat Änglamark. Änglamark är Coop forums egen märkning av produkter som är ekologiska och står för hållbar konsumtion och den enskilda människans hälsa. Alla grödor odlas utan bekämpningsmedel och konsgödsel. Kött och mejeriprodukter kommer från djur som ätit ekologist foder och har varit utomhus. Förutom detta verkar Änglamark för att bidra till minskade transporter och koldioxidutsläpp. Detta genom förkortningar av transporter och minskad förpackningsmängd.
Något som de flesta nog inte tänker på är all transport bakom produktionen av en produkt. Till exempel kan schampot i sig vara tillverkat i Indien och plastförpackningen i sin tur i Taiwan. Schampot och förpackningen ska sedan trasporteras till ytterligare en destination för att föras samman, packiteras och skeppas vidare till våra matbutiker. Detta beror såklart på snåla producenter som tillverkar sina produkter där det är billigast. Därmed kan schampo som påstås vara ekologiskt framodlad och snäll mot miljön alltså färdats flera 1000 mil innan den landat i mitt eget badrumsskåp. Hur miljövänligt är det egentligen? Inte speciellt, de flesta vet att koldioxidutsläppen från bilar och flygplan är förödande för miljön och påverkar den globala uppvärmingen.
Det kan vara värt att tänka på!
//Malin
Källor:
http://www.goldenair.se/huvudmeny/miljoearbete/hur-paaverkar-vaara-plan-miljoen.aspx
Okunskap. En bov i miljöfrågan!
Konsumtionen av schampo, tvål och balsam och andra hygienartiklar ökar hela tiden och det har för länge sedan gått till överdrift. Den ena produkten föder ett behov för nästa, de flesta kroppstvålar innehåller alkohol som torkar ut huden och då blir det nödvändigt att efteråt smörja in huden med en lotion. Mellan 1997 och 2002 steg försäljningen av apoteksvaror och hygienartiklar med 61,6% och enligt konsumentverket uppgår kostnaderna till upp mot 2000 kronor i månaden för en genomsnittsfamilj med 2 barn. Det blir totalt 24 000 kronor på ett år. Är det rimligt? För de pengarna kan du ta din familj på 4 personer och åka på en härlig höstresa till Kroatien eller Cypern. En flaska schampo av de vanligaste märkena kostar mellan 30 och 40 kronor i din livsmedelsaffär, men kostnaderna kan gå upp till så mycket som 300 kronor. Att det är så dyrt med hygienartiklar är inte så konstigt, alla företag vill tjäna pengar och pressar priserna.
Det är hos företagens girighet och lusta efter så mycket vinst som möjligt som en stor del av problemen ligger. Till det svarar många ”men vi har ju en konsumentstyrd marknad, det som efterfrågas produceras och det som inte efterfrågas konkurreras ut, så är det inte vårt ansvar som konsumenter?”. Det stämmer att den marknad som vi har är konsumentstyrd och det är väl ingen som egentligen vill betala för något som ökar risken för cancer eller dödar fiskarna i haven? Men det är svårt att ta ställning till något som man inte har någon kunskap om. Jag hade ingen aning om att parabener är cancerframkallande, finns i många av de produkter som vi använder dagligen eller ens vad parabener var innan vi började läsa om hållbar utveckling. Jag är ändå 18 år, är det inte konstigt att man lever så pass ovetande om vad det är man utsätter sin egen kropp för? Så är det för de allra flesta! Det är ingen som har någon större koll på att det kan vara både en hälso- och miljörisk. Varför får vi inte mer information om sådant här via media och i skolan? Hur ska man som medborgare i ett land kunna dra sitt strå till stacken om man inte vet hur illa det är? Detta gäller samtliga miljöproblem. Om man på nyheterna skulle prata om hur det står till i haven och de effekter som olika produkter har på vår hälsa istället för vilka som ska bli prinsessan Estelles faddrar skulle problemet vara avsevärt mindre eftersom folk skulle ha en chans att ta ställning. Okunskapen tillsammans med företagens vinst-lusta blir problemet. Eftersom det är billigare och mer effektivt att producera produkter med dessa ämnen i är det ändå förståeligt att de hellre satsar på det än att lägga ner miljoner kronor på att ta fram nya produkter som är bättre för miljön eller vår hälsa. Dessutom har efterfrågan hittills inte varit särskilt stor efter sådana produkter och därför har det inte funnits någon större anledning för företagen att ändra på varken produktion eller innehåll. Allting är helt enkelt en fråga om pengar, hur man än vrider och vänder på det så kommer det alltid tillbaka till det ekonomiska. Företagen vill tjäna så mycket pengar som möjligt och konsumenterna vill spara.
Om en familj på 4 personer redan lägger ner 24 000 kronor om året, är det rimligt att begära att de ska betala väsentligt mycket mer för produkter som är miljövänliga? Den möjligheten har inte de allra flesta. Och även de som har möjlighet vill gärna spendera sina pengar på roligare saker än schampo och tvål. Det kan jag förstå. Men det är här vikten av information kommer in, vet man om riskerna för hälsa och miljö är chansen större att man omprioriterar och väljer att betala några extra kronor för bättre produkter och ett gott samvete.
Att schampoflaskor är gjorda av plast vet vi, men vet vi hur plasten påverkar miljön?
Idag är plast den vanligaste förpackningen att packa något i, främst schampo och andra hygienprodukter, strax tätt inpå är glas. En schampoflaska innehåller väldigt mycket vatten och en liten del schampo. Om vi skulle ta ur allt vatten ur en schampoflaska så får vi kvar en mycket lite del med koncentrerat schampo, som är de schampot vi egentligen betalar för, för att få håret rent. Läkarmedelsverket visar i en rapport att cirka 5 % av den totala förpackningsmängden, när det gäller plast, ingår schampoförpackningar i.
Hur påverkas då miljön?
Varför man först och främst använder sig av förpackningar är för att hålla kvaliteten såklart men också för att de ska kunna hålla de långa transporterna. Att så lite schampo som det faktiskt är i en flaska transporteras i så långa sträckor är onödiga utsläpp för vår miljö. Vi transporterar mera vatten än schampo i de långa sträckorna. Plast skadar även atmosfären när den tillverkas eftersom det bland annat är ett onaturligt material.
Plast påverkar inte miljön mer än någon annan förpackning men det är restprodukterna i förpackningar som är ett litet problem. Schampoflaskor är oftast svåra att få ur de sista i, vilket egentligen är svårt med alla förpackningar. Det finns alltid kvar en lite mängd av innehållet som åker ner i sopporna och åker ut i vårt kretslopp. Cirka 25 % på en schampoflaska är rester så som etiketterna och andra föroreningar, när de slängs. Plast generellt är också ett svårnedbrytande material. Problemet med schampon är ju också den mängd vatten som dem innehåller.
Hur kan vi förebygga de då?
Det finns ett företag som heter LUSH som säljer schampo inklusive andra hygienprodukter som värnar om miljön och framtiden. De säljer såkallade schampokakor som är schampo i fast form utan förpackning, så som vissa handtvålar är gjorda. Den sparar in hela 450 000 liter vatten globalt varje år på att sälja schampo i fast och koncentrerad form.
Vi bör också källsortera all plast vi använder oss av för att miljön och klimatet ska må bra!
Schampokakor!
/ Madeleine
Källor:
http://www.lush.se//shop/info/22/our-environmental-policy
http://www.miljosmartmat.se/foerpackningar
http://sopskolan.se/vadHander.html
Vi betalar för cancer!
I en rapport från 1998 har läkemedelsverket analyserat 100 olika schampoon och duschtvålar på den svenska marknaden för att ta reda på de 9 vanligaste konserveringsmedlen i hygienprodukter. I hälften av dessa produkter förekom olika parabener vilket därmed korar ”vinnaren”. Methyl-, ethyl-, propyl- och butylparaden är några exempel. Parabener är ett väl använt konserveringsmedel och ämnet har länge varit populärt i band annat hygienprodukter. Ämnet är godkänt för användning men det finns begränsningar för hur mycket som får användas i produkterna. I två av de produkterna som läkemedelsverket analyserade överskreds begränsningen.
Parabener anses vara det "snälla" konserveringsmedelet eftersom det inte alls är lika allergiframkallande som andra konserveringsmedel och påverkar inte heller miljön på samma sätt. Parabener lagras inte, utan bryts ned till ofarliga ämnen i naturen. Med andra ord medför inte parabener någon större fara för miljö vilket gör ämnet intressant för producenterna. Studier har dock visat att parabener kan medföra än annan sorts hälsorisk än allergier. Parabener kan nämligen påverka koppens hormonella system, vilket innebär att de kan rubba kroppens balans. Oavsett miljö eller påfrestningar ska en perfekt balans i kroppen upprätthållas, för att celldelningen i kroppen ska fungera som den ska. När den perfekta balansen rubbas kan celler som tidigare varit friska börja uppföra sig fel och inte göra sin uppgift, en följd av detta är att cellerna börjar dela sig hejdlöst utan att veta när delningen ska stoppas. Resultatet av detta blir en klump av nya celler (cancerceller) som vi kallar tumör. Ett engelskt forskningsteam har också hittat parabener i bröstcancerknölar.
Vill vi duscha i det här?
Rapporten från läkemedelsverket må ha några år på nacken och sedan nya forskningsresultat visat på att parabener inte är någon höjdare har producenterna skärpt sig, men det gör inte ämnet oaktuellt. Inom EU finns idag en vetenskaplig expertgrupp som arbetar med att granska och testa hälsorisken med parabener. Man har kommit fram till att methyl- och ethylparabener är säkra att använda i hygienprodukter men resultaten av propyl- och butylparaden är inte självklart och en viss osäkerhet kring hälsoriksen råder. I Sverige är dessa parabener tillåtna men i Danmark har man valt att förbjuda propyl- och butylparaden i vissa produkter, framförallt i de som är lämpade för barn under 3 år.
//Malin
Källor:
http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/kosmetika/rapport%209%20Konserveringsmedel%20i%20schampo%20o%20flytande%20duschtv%C3%A5l.pdf
http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Kosmetika-och-hygienprodukter/Parabener-/
http://www.ibg.uu.se/digitalAssets/86/86686_Norder-Anna-Sammanf.pdf
http://www.naturlighudvard.n.nu/parabener
http://www.sverigeskonsumenter.se/LAGAR/FAKTA/PARABENER/
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-ar-cancer/
Glöm inte fiskarna! Använd inte schampon med Zinkpyrition i.
Schampon används inte bara för att rengöra håret, håret måste hålla sig starkt och lukta gott också. Har du mjäll kan även schampon hjälpa dig att motverka detta. Jag kommer berätta om ett skadligt ämne som finns i mjällschampon och hur de påverkar våra vattenlevande organismer, miljön.
Fungicider är ett så kallat bekämpningsmedel som finns i mjällschampon. Zinkpyrition C10H8N2O2S2Z är det giftiga problemet som just motverkar mjället och som är svampdödande. I kosmetika och hygienprodukter får endast 0,5 % Zinkpyrition användas för konserveringsmedel. Används detta ämne som en aktiv substans i hygienprodukter finns ingen gräns. Detta ämne används inte bara i schampon utan även i bottenfärg för båtar och på hus. Ämnet är inte bara farligt för oss utan även för alla vattenlevande organismer som blir drabbade. Fiskar, alger, kräftdjur etc. behöver inte få i sig mycket av detta ämne för att dö eftersom det är så extremt giftigt. Zinkpyrition har en mycket svår nedbrytning som tar lång tid. Naturskyddsföreningen har tagit fram ett exempel att om man häller i en halv tesked med mjällschampo som innehåller 0,8 % Zinkpyrition i ett akvarium med 1000 liter vatten (som får stå ett dygn) och sedan häller i fiskarna så dör dem inom fyra dygn. Varför man använder Zinkpyrition är för att det inte löser upp sig så lätt i vatten. Eftersom det är en så effektiv substans så hjälper ämnet till att hindra tillväxt av mikroorganismer och därför används ämnet i kosmetika och hygienprodukter. När vi duschar och sköljer ur vårt hår så åker vattnet via avloppet tillsammans med Zinkpyrition ut i våra reningsverk. Följderna av denna process blir att våra fiskar, växter, alger, blötdjur och kräftdjur som lever i detta vatten dör.
Head & Shoulders är ett av de kända märkena som innehåller Zinkpyrition.
/Madeleine
källor;
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/Handla%2520milj%25C3%25B6v%25C3%25A4nligt/rap-mjallschampo.pdf
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/Rapport%20Gifter%20i%20v%C3%A5rt%20h%C3%A5rMK%202.pdf
Du blir allergisk av ditt schampo!
Frisörer utsätts dagligen för stora mängder skadliga kemikalier i sitt arbete. Detta på grund av att flertalet hårvårdsprodukter innehåller just hälso- och miljöskadliga ämnen. Konsekvenserna av detta kan bli andningssvårigheter, hudeksem och i värsta fall även infertilitet. Studier har visat att var fjärde frisör i Sverige lider av besvär som en följd av daglig kontakt med skadliga kemikalier. Självklart utsätts inte bara frisörerna utan även kunderna.
Men vad är det som är så farligt då?
En del hygienprodukter, där bland schampo och tvål, innehåller methylchloroisothiazolinon (MCI) och methylisothiazolinon (MI) vilka fungerar som konserveringsmedel i dessa produkter. Blandning av dessa ämnen kallas ofta Kathon och fungerar bakteriedödande för att förhindra mikrobiologisk tillväxt i produkterna, så som bakterier och svampar. Men också för att produkterna ska behålla färg, doft och konsistens.
Kathon är klassat som både hälso- och miljöfarligt och kan bidra till förödande effekter för dessa. När det gäller miljöpåverkan är den farligast för vattenmiljön samt vattenorganismer. I höga koncentrationer klassas Kathon som giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring. I mindre koncentrationer klassas det som frätande och allergiframkallande. Trots detta används Kathon flitigt i våra hårvårdsprodukter i begränsade halter som anses vara ”ofarliga”. Men även minde mängder kan orsaka besvär om man är extra känslig eller inte hanterar produkterna på rätt sätt. Kathon är att det är dem mest allergiframkallande konserveringmedlet som förekommer i hygienprodukter och tas i uttryck genom rodnad, blåsor, utslag och svullnader med mera. Ämnet är mycket irriterande för hud och slemhinnor och det misstänkts vara en av de vanligaste orsakerna till allergier. Kemikalieinspektionen har också gjort beräkningar från 2002, att antalet hygienprodukter med Kathon har fördubblats i Sverige det senaste 10 åren.
Problemet är att det finns fler än trettio olika benämningar på Kathon, till exempel actizide ac, euxyl K 100 osv. Detta gör det självklart ännu svårare att veta vad man ska leta efter om man är allergisk eller om man vill reducera risken för att bli det.
//Malin
Källor:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/Rapport%20Gifter%20i%20v%C3%A5rt%20h%C3%A5rMK%202.pdf
http://www.naturkosmetikkompaniet.se/content.asp?CategoryID=4238&articleoutputt=157&articleid=7643&articlestateid=2&area=content.asp
http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=29605
Introduktion
Tänk dig.
Du står inne på ICA och ska köpa schampoo, du vill försöka bli lite snällare mot miljön och vill därför köpa ett schampoo som är miljövänligt. Sen då? Hur vet du vad du ska köpa? Vad ska du leta efter? Finns det några speciella märkningar eller någon tillverkare som är bäst?
Detta är ett problem som vi själva har stått inför och därför ska den här bloggen behandla just det. Hur påverkas miljön av de produkter som vi använder i duschen? Schampoo, balsam och tvål. Och hur påverkar de oss? Vi vill ta reda på svaren till dessa frågor för att vi vill veta hur vi påverkas av ämnen som vi utsätter våra kroppar för dagligen och även hur vi kan hjälpa miljön genom att köpa bättre produkter. Vi vill också sprida denna information vidare till andra människor så de baserat på den kan ta ställning.
//Malin, Linnéa S och Madde
