kemikaliedusch

Konsumtionen av schampo, tvål och balsam och andra hygienartiklar ökar hela tiden och det har för länge sedan gått till överdrift. Den ena produkten föder ett behov för nästa, de flesta kroppstvålar innehåller alkohol som torkar ut huden och då blir det nödvändigt att efteråt smörja in huden med en lotion. Mellan 1997 och 2002 steg försäljningen av apoteksvaror och hygienartiklar med 61,6% och enligt konsumentverket uppgår kostnaderna till upp mot 2000 kronor i månaden för en genomsnittsfamilj med 2 barn. Det blir totalt 24 000 kronor på ett år. Är det rimligt? För de pengarna kan du ta din familj på 4 personer och åka på en härlig höstresa till Kroatien eller Cypern. En flaska schampo av de vanligaste märkena kostar mellan 30 och 40 kronor i din livsmedelsaffär, men kostnaderna kan gå upp till så mycket som 300 kronor. Att det är så dyrt med hygienartiklar är inte så konstigt, alla företag vill tjäna pengar och pressar priserna.

Det är hos företagens girighet och lusta efter så mycket vinst som möjligt som en stor del av problemen ligger. Till det svarar många ”men vi har ju en konsumentstyrd marknad, det som efterfrågas produceras och det som inte efterfrågas konkurreras ut, så är det inte vårt ansvar som konsumenter?”. Det stämmer att den marknad som vi har är konsumentstyrd och det är väl ingen som egentligen vill betala för något som ökar risken för cancer eller dödar fiskarna i haven? Men det är svårt att ta ställning till något som man inte har någon kunskap om. Jag hade ingen aning om att parabener är cancerframkallande, finns i många av de produkter som vi använder dagligen eller ens vad parabener var innan vi började läsa om hållbar utveckling. Jag är ändå 18 år, är det inte konstigt att man lever så pass ovetande om vad det är man utsätter sin egen kropp för? Så är det för de allra flesta! Det är ingen som har någon större koll på att det kan vara både en hälso- och miljörisk. Varför får vi inte mer information om sådant här via media och i skolan? Hur ska man som medborgare i ett land kunna dra sitt strå till stacken om man inte vet hur illa det är? Detta gäller samtliga miljöproblem. Om man på nyheterna skulle prata om hur det står till i haven och de effekter som olika produkter har på vår hälsa istället för vilka som ska bli prinsessan Estelles faddrar skulle problemet vara avsevärt mindre eftersom folk skulle ha en chans att ta ställning. Okunskapen tillsammans med företagens vinst-lusta blir problemet. Eftersom det är billigare och mer effektivt att producera produkter med dessa ämnen i är det ändå förståeligt att de hellre satsar på det än att lägga ner miljoner kronor på att ta fram nya produkter som är bättre för miljön eller vår hälsa. Dessutom har efterfrågan hittills inte varit särskilt stor efter sådana produkter och därför har  det inte funnits någon större anledning för företagen att ändra på varken produktion eller innehåll. Allting är helt enkelt en fråga om pengar, hur man än vrider och vänder på det så kommer det alltid tillbaka till det ekonomiska. Företagen vill tjäna så mycket pengar som möjligt och konsumenterna vill spara.

Om en familj på 4 personer redan lägger ner 24 000 kronor om året, är det rimligt att begära att de ska betala väsentligt mycket mer för produkter som är miljövänliga? Den möjligheten har inte de allra flesta. Och även de som har möjlighet vill gärna spendera sina pengar på roligare saker än schampo och tvål. Det kan jag förstå. Men det är här vikten av information kommer in, vet man om riskerna för hälsa och miljö är chansen större att man omprioriterar och väljer att betala några extra kronor för bättre produkter och ett gott samvete.

Idag är plast den vanligaste förpackningen att packa något i, främst schampo och andra hygienprodukter, strax tätt inpå är glas. En schampoflaska innehåller väldigt mycket vatten och en liten del schampo. Om vi skulle ta ur allt vatten ur en schampoflaska så får vi kvar en mycket lite del med koncentrerat schampo, som är de schampot vi egentligen betalar för, för att få håret rent. Läkarmedelsverket visar i en rapport att cirka 5 % av den totala förpackningsmängden, när det gäller plast, ingår schampoförpackningar i.

Hur påverkas då miljön?

Varför man först och främst använder sig av förpackningar är för att hålla kvaliteten såklart men också för att de ska kunna hålla de långa transporterna. Att så lite schampo som det faktiskt är i en flaska transporteras i så långa sträckor är onödiga utsläpp för vår miljö. Vi transporterar mera vatten än schampo i de långa sträckorna. Plast skadar även atmosfären när den tillverkas eftersom det bland annat är ett onaturligt material.

Plast påverkar inte miljön mer än någon annan förpackning men det är restprodukterna i förpackningar som är ett litet problem. Schampoflaskor är oftast svåra att få ur de sista i, vilket egentligen är svårt med alla förpackningar. Det finns alltid kvar en lite mängd av innehållet som åker ner i sopporna och åker ut i vårt kretslopp. Cirka 25 % på en schampoflaska är rester så som etiketterna och andra föroreningar, när de slängs. Plast generellt är också ett svårnedbrytande material. Problemet med schampon är ju också den mängd vatten som dem innehåller.

Hur kan vi förebygga de då?

Det finns ett företag som heter LUSH som säljer schampo inklusive andra hygienprodukter som värnar om miljön och framtiden. De säljer såkallade schampokakor som är schampo i fast form utan förpackning, så som vissa handtvålar är gjorda. Den sparar in hela 450 000 liter vatten globalt varje år på att sälja schampo i fast och koncentrerad form.

Vi bör också källsortera all plast vi använder oss av för att miljön och klimatet ska må bra!

Schampokakor!

/ Madeleine

Källor:

http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/040824_miljouppdraget-rapport.pdf

http://www.lush.se//shop/info/22/our-environmental-policy

http://www.miljosmartmat.se/foerpackningar

http://sopskolan.se/vadHander.html

I en rapport från 1998 har läkemedelsverket analyserat 100 olika schampoon och duschtvålar på den svenska marknaden för att ta reda på de 9 vanligaste konserveringsmedlen i hygienprodukter. I hälften av dessa produkter förekom olika parabener vilket därmed korar ”vinnaren”. Methyl-, ethyl-, propyl- och butylparaden är några exempel. Parabener är ett väl använt konserveringsmedel och ämnet har länge varit populärt i band annat hygienprodukter. Ämnet är godkänt för användning men det finns begränsningar för hur mycket som får användas i produkterna. I två av de produkterna som läkemedelsverket analyserade överskreds begränsningen.

Parabener anses vara det "snälla" konserveringsmedelet eftersom det inte alls är lika allergiframkallande som andra konserveringsmedel och påverkar inte heller miljön på samma sätt. Parabener lagras inte, utan bryts ned till ofarliga ämnen i naturen. Med andra ord medför inte parabener någon större fara för miljö vilket gör ämnet intressant för producenterna. Studier har dock visat att parabener kan medföra än annan sorts hälsorisk än allergier. Parabener kan nämligen påverka koppens hormonella system, vilket innebär att de kan rubba kroppens balans. Oavsett miljö eller påfrestningar ska en perfekt balans i kroppen upprätthållas, för att celldelningen i kroppen ska fungera som den ska. När den perfekta balansen rubbas kan celler som tidigare varit friska börja uppföra sig fel och inte göra sin uppgift, en följd av detta är att cellerna börjar dela sig hejdlöst utan att veta när delningen ska stoppas. Resultatet av detta blir en klump av nya celler (cancerceller) som vi kallar tumör. Ett engelskt forskningsteam har också hittat parabener i bröstcancerknölar.
Vill vi duscha i det här?

Rapporten från läkemedelsverket må ha några år på nacken och sedan nya forskningsresultat visat på att parabener inte är någon höjdare har producenterna skärpt sig, men det gör inte ämnet oaktuellt. Inom EU finns idag en vetenskaplig expertgrupp som arbetar med att granska och testa hälsorisken med parabener. Man har kommit fram till att methyl- och ethylparabener är säkra att använda i hygienprodukter men resultaten av propyl- och butylparaden är inte självklart och en viss osäkerhet kring hälsoriksen råder. I Sverige är dessa parabener tillåtna men i Danmark har man valt att förbjuda propyl- och butylparaden i vissa produkter, framförallt i de som är lämpade för barn under 3 år.

//Malin

Källor:
http://www.lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/publikationer/kosmetika/rapport%209%20Konserveringsmedel%20i%20schampo%20o%20flytande%20duschtv%C3%A5l.pdf

http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Kosmetika-och-hygienprodukter/Parabener-/

http://www.ibg.uu.se/digitalAssets/86/86686_Norder-Anna-Sammanf.pdf

http://www.naturlighudvard.n.nu/parabener

http://www.sverigeskonsumenter.se/LAGAR/FAKTA/PARABENER/

http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Vad-ar-cancer/Vad-ar-cancer/

Schampon används inte bara för att rengöra håret, håret måste hålla sig starkt och lukta gott också. Har du mjäll kan även schampon hjälpa dig att motverka detta. Jag kommer berätta om ett skadligt ämne som finns i mjällschampon och hur de påverkar våra vattenlevande organismer, miljön.

Fungicider är ett så kallat bekämpningsmedel som finns i mjällschampon. Zinkpyrition C₁₀H₈N₂O₂S₂Z är det giftiga problemet som just motverkar mjället och som är svampdödande. I kosmetika och hygienprodukter får endast 0,5 % Zinkpyrition användas för konserveringsmedel. Används detta ämne som en aktiv substans i hygienprodukter finns ingen gräns. Detta ämne används inte bara i schampon utan även i bottenfärg för båtar och på hus. Ämnet är inte bara farligt för oss utan även för alla vattenlevande organismer som blir drabbade. Fiskar, alger, kräftdjur etc. behöver inte få i sig mycket av detta ämne för att dö eftersom det är så extremt giftigt. Zinkpyrition har en mycket svår nedbrytning som tar lång tid. Naturskyddsföreningen har tagit fram ett exempel att om man häller i en halv tesked med mjällschampo som innehåller 0,8 % Zinkpyrition i ett akvarium med 1000 liter vatten (som får stå ett dygn) och sedan häller i fiskarna så dör dem inom fyra dygn. Varför man använder Zinkpyrition är för att det inte löser upp sig så lätt i vatten. Eftersom det är en så effektiv substans så hjälper ämnet till att hindra tillväxt av mikroorganismer och därför används ämnet i kosmetika och hygienprodukter. När vi duschar och sköljer ur vårt hår så åker vattnet via avloppet tillsammans med Zinkpyrition ut i våra reningsverk. Följderna av denna process blir att våra fiskar, växter, alger, blötdjur och kräftdjur som lever i detta vatten dör. 

Head & Shoulders är ett av de kända märkena som innehåller Zinkpyrition.


/Madeleine


källor;
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/Handla%2520milj%25C3%25B6v%25C3%25A4nligt/rap-mjallschampo.pdf

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/Rapport%20Gifter%20i%20v%C3%A5rt%20h%C3%A5rMK%202.pdf

Frisörer utsätts dagligen för stora mängder skadliga kemikalier i sitt arbete. Detta på grund av att flertalet hårvårdsprodukter innehåller just hälso- och miljöskadliga ämnen. Konsekvenserna av detta kan bli andningssvårigheter, hudeksem och i värsta fall även infertilitet. Studier har visat att var fjärde frisör i Sverige lider av besvär som en följd av daglig kontakt med skadliga kemikalier. Självklart utsätts inte bara frisörerna utan även kunderna.

Men vad är det som är så farligt då?

En del hygienprodukter, där bland schampo och tvål, innehåller methylchloroisothiazolinon (MCI) och methylisothiazolinon (MI) vilka fungerar som konserveringsmedel i dessa produkter. Blandning av dessa ämnen kallas ofta Kathon och fungerar bakteriedödande för att förhindra mikrobiologisk tillväxt i produkterna, så som bakterier och svampar. Men också för att produkterna ska behålla färg, doft och konsistens. 

Kathon är klassat som både hälso- och miljöfarligt och kan bidra till förödande effekter för dessa. När det gäller miljöpåverkan är den farligast för vattenmiljön samt vattenorganismer. I höga koncentrationer klassas Kathon som giftigt vid inandning, hudkontakt och förtäring. I mindre koncentrationer klassas det som frätande och allergiframkallande. Trots detta används Kathon flitigt i våra hårvårdsprodukter i begränsade halter som anses vara ”ofarliga”. Men även minde mängder kan orsaka besvär om man är extra känslig eller inte hanterar produkterna på rätt sätt. Kathon är att det är dem mest allergiframkallande konserveringmedlet som förekommer i hygienprodukter och tas i uttryck genom rodnad, blåsor, utslag och svullnader med mera. Ämnet är mycket irriterande för hud och slemhinnor och det misstänkts vara en av de vanligaste orsakerna till allergier. Kemikalieinspektionen har också gjort beräkningar från 2002, att antalet hygienprodukter med Kathon har fördubblats i Sverige det senaste 10 åren.

Problemet är att det finns fler än trettio olika benämningar på Kathon, till exempel actizide ac, euxyl K 100 osv. Detta gör det självklart ännu svårare att veta vad man ska leta efter om man är allergisk eller om man vill reducera risken för att bli det.

 //Malin

 Källor:
http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/miljogifter/Rapport%20Gifter%20i%20v%C3%A5rt%20h%C3%A5rMK%202.pdf

http://www.naturkosmetikkompaniet.se/content.asp?CategoryID=4238&articleoutputt=157&articleid=7643&articlestateid=2&area=content.asp

http://www.lunduniversity.lu.se/o.o.i.s?id=12683&postid=29605

Tänk dig.
Du står inne på ICA och ska köpa schampoo, du vill försöka bli lite snällare mot miljön och vill därför köpa ett schampoo som är miljövänligt. Sen då? Hur vet du vad du ska köpa? Vad ska du leta efter? Finns det några speciella märkningar eller någon tillverkare som är bäst?

Detta är ett problem som vi själva har stått inför och därför ska den här bloggen behandla just det. Hur påverkas miljön av de produkter som vi använder i duschen? Schampoo, balsam och tvål. Och hur påverkar de oss? Vi vill ta reda på svaren till dessa frågor för att vi vill veta hur vi påverkas av ämnen som vi utsätter våra kroppar för dagligen och även hur vi kan hjälpa miljön genom att köpa bättre produkter. Vi vill också sprida denna information vidare till andra människor så de baserat på den kan ta ställning.  

//Malin, Linnéa S och Madde